Sankt Pers kyrkoruin sedd från luften, med Sigtunas trähus och Mälaren i bakgrunden.

Besök

Kyrkor, ruiner och runstenar i Sigtuna

Sigtuna hade under medeltiden minst sju stenkyrkor. En står kvar och används varje söndag. Tre är ruiner som du kan gå in i, gratis, när som helst.

Foto: Kateryna Baiduzha

Mariakyrkan

Mariakyrkan byggdes i tegel på 1200-talet som kyrka till dominikanernas konvent, det första teglet i Mälardalen. Efter reformationen blev den stadens församlingskyrka, och det är den fortfarande: Sigtunas äldsta byggnad som är i bruk. Gå in när den är öppen, kalkmålningarna, altarskåpet och rummet är annorlunda än de romanska ruinerna runt omkring. Konserter året runt, se kalendern. Klockstapeln på Klockbacken brann 2016 och är återuppbyggd. Intill kyrkan ligger örtagården, skött av en förening till minne av munkarnas odlingar, och de låga murarna efter konventet.

Sankt Per

Sankt Pers kyrkoruin ligger på höjden i stadens västra del, färdig omkring 1100. Troligen domkyrka innan biskopssätet flyttade till Gamla Uppsala omkring 1130, och nära knuten till kungamakten. Byggd i två etapper: kor, mittorn och mittskepp först, långhus och västtorn senare. Restaurerad 2019 och den mest kompletta av de tre. Börja här. Från höjden ser du hela stan och fjärden.

Sankt Pers kyrkoruin med sitt torn.
Sankt Per, restaurerad 2019. Foto: Arild Vågen

Sankt Olof

Sankt Olofs kyrkoruin står på kyrkogården väster om Mariakyrkan, samtida med Sankt Per och byggd i etapper: centraltorn, kor och tvärskepp omkring 1100, långhuset senare och kortare än planerat. Intill ligger en källa som troligen hör ihop med kulten kring Olof den helige. Vid utgrävningar 2005 hittades grunden till en äldre stenkyrka under golvet. Den ruin som passar barn bäst: låga murar och gräs runt om.

Sankt Olofs kyrkoruin i Sigtuna, gråstensmurar med gröna gräsmattor runt omkring.
Sankt Olof. I bruk fram till reformationen. Foto: Pudelek

Sankt Lars

Sankt Lars kyrkoruin vid Prästgatan är den det finns minst kvar av: bara det raserade tornet. Kyrkan byggdes på 1100-talet, användes som skola efter 1586 och brann 1658. Du passerar den på vägen mellan busstationen och torget.

Runstenarna

Sigtuna har 35 runstenar, fler än någon annan svensk stad, och de hör ihop med kyrkorna: många restes på 1000-talet av kristna som ville minnas sina döda med kors och bön, och när stenkyrkorna byggdes på 1100-talet murades stenar in i väggar och kyrkogårdsmurar. Där sitter flera av dem än. Två av stenarna, U 379 och U 391, restes av det frisiska gillet, en sammanslutning av handelsmän från dagens Nederländerna och Nordtyskland, och räknas som det äldsta belägget för ett gille i Sverige. På en tredje skrivs stadens namn Sihtunum. Den står på museet.

  • Vid Mariakyrkan sitter runstenar i kyrkogårdsmuren och i byggnaderna intill, bland dem U 381.
  • Vid Sankt Per står stenar resta på gräset runt ruinen.
  • Längs gatorna och i trädgårdarna i gamla stan står fler. En del är flyttade från kyrkorna, andra hittade vid gatuarbeten.
  • På museet finns några av stenarna, och de runristade benen från utgrävningarna: vardagsklotter på ben från 1000- och 1100-talen.

Museet har kartan över runstensslingan i receptionen, och en runstensjakt för barn. Räkna med två timmar om du vill se dem alla.

Sigtunastiftelsen och kryptan

Sigtunastiftelsen från 1917 är ingen kyrka men byggd som ett kloster, och kryptan under huvudbyggnaden är öppen för tysta stunder. Torsdagskvällar i terminstid hålls en öppen meditation, gratis. Gå upp genom parken från stan.

Praktiskt

  • Ruinerna är öppna dygnet runt, gratis. De är fornlämningar: klättra försiktigt, ta inte med något hem.
  • Mariakyrkan är öppen dagtid större delen av året. Gudstjänst söndagar. Sigtuna församling har tiderna.
  • Alla tre ruinerna och kyrkan ligger inom tio minuters promenad från varandra. Börja vid Sankt Per i väster och gå österut.

Uppdaterad 2026-09-21